Vi ses på lyckaotraning.se Hejdå blogger.com!!

LYCKAOTRANING

HEJDÅ <3 

Livet lyckan och träningen blev

lyckaotraning.se 

Har tänkt länge på att byta portal men inte till vem och vad. Alla domän är ju upptagna tänkte jag. Men så fick jag hjälp av Björn en kväll. Jaha. och nu då. Hitta på ett namn bara sådär. Josefine Karlsson är det ju inte bara en person som heter. Samma dag var dagen då Kristian dog. I hans sista blogginlägg skrev han om lycka. I min uppsats i Svenska B skrev jag om jakten efter lycka. Ordet lycka blev en helt ny typ av mantra i somras. Ja men lycka är ju mitt ord tänkte jag. Och så träning. Livet i sig finns ju däremellan. Livet Lycka träning. En idé blev köpt. lyckaotraning.se

Sidan är inte riktigt klar ännu. Det är en djungel minst sagt. Men det är min egna djungel. Som jag styr över och äger. Ni får tålas att det uppdateras nya saker hejvilt. Jag måste testa mig fram, se vad som fungerar. Ni får tålas. Och jag hoppas ni följer med.

idag är jag kärleksfull. upprymd. utmattad. smärtan börjar avta. Nervryckningarna kan jag leva med ett tag. 1 oktober börjar min resa mot ett friskare jag. renare mat. bra dos med träning. mycket kärlek och så många många nya erfarenheter och upplevelser. 

Dagen är kommen

11.20 ligger jag i den hemska tandläkarstolen och drar ut den här jäveln som orsakat den totala obalansen i kroppen. Typiskt var det idag vi skulle ha uppstart med våra mentorer. Men jag kan inte ha koll på allt, jämnt. Nånstans brister det och det där med tider och datum, ja det kommer jag alltid ha lite svårt för. Flytande föda framöver. Ge mig gärna tips på goda soppor!

Nu ska jag plågas i 2 timmar på ett semenarie, host host.

Saknar mitt energiknippe... 

ska jag, eller ska jag inte?

Bloggen Under vårt tak inspirerar mig ofta när jag inte har någon vidare värst kreativitet när det kommer till matlagning. Mer och mer förstår jag att jag måste exkludera vissa basvaror i min kost för att få än mer kontroll på min magåkomma. För när skoven väl kommer, slås hela immunförsvaret omkull och jag måste liksom börja om på noll på alla delar, träning, kost och astman.

Det som hindrar mig från att äta en ren paleokost är att min sambo inte gillar kokosmjölk. Kokosdoften förknippar han med spya.  Vissa grytor gör jag på kokosmjölk utan hans vetskap. Men ibland har han sinnesjuka luktmembran och vägrar äta maten. Istället trycker han i sig mackor och óboy. Och sån jag är, snäll o dan, anpassar jag mig och låter honom få välja  ingredienser till de flesta rätter vi lagar.

Men nu har jag verkligen inget att förlora. Mattias får äta min mat och därmed basta. Med förstklassiga kosttillskott som basis med så ren Omega3 det går att hitta på marknaden känner jag att en paleochallenge kan bli av. Jag vill må bra igen. Jag vill hitta den där energin som jag verkligen levde på i somras. Alkoholen måste exkluderas oavsett hur ratad och "annorlunda" jag blir i vår umgängeskrets. Min hälsa går före den sociala normen. En kollega till mig i Eqology sa många kloka saker till mig som gjorde att jag liksom började tänka till, ännu mer.

En artikel jag fastnade för i deras blogg:  Under vårt tak För att jag också vill vara sådär pigg, fräsch och sprudlande när jag väl är där i livet. Fortsätter googla runt, dricka kopiösa mängder te och be till alla gudar jag vet om att jag snart ska få vara frisk igen. Vi ses,

Jag kan inte beskriva hur mycket jag saknar
gymmet, vikterna, mina träningsvänner
och känslan av att vara stark.

Virus & Influensa

Har angripit mig. Är levande död just nu med fokus på att bara kunna andas. Orkar inte vara arg. Jag är bara lite smått nedbruten och inser att min astma alltid kommer vara ett STORT problem. Oavsett hur jag än gör. 

Jag slänger in handduken. 

Lugnet före stormen

Jo men det antar jag. Sitter här i soffan, skapligt trött med en ganska så städad lägenhet. Hösten har fått komma in i lägenheten nu. Det vill säga, det är tända ljus överallt. Min örtträdgård har fått flytta in så gott den kan och lilla lampan i köksfönster är tänd. Mysigt. Jag vill liksom inte lämna mitt lilla hörn här ikväll. Men jag vet att verkligheten kommer att komma ifatt mig och att jag bara blir tvungen till att göra de där sakerna jag borde göra. Men måsten, njae. Det finns nog inga sådana idag.

Febern vill inte släppa. Jag hoppas innerligt att det är visdomstandens fel och inte någon annan infektion som ligger och gnager. I för sig var mina körtlar extremt svullna. Men jag låter mig att tro att det är tandens fel. För sjuk på riktigt tänker jag absolut inte bli. Jag vill ju kunna träna någon dag dessa två sista veckor i september. Men om jag får pencillin på tisdag, pga operationen, så verkar det inte riktigt som så. Men. Jag är fortfarande lugn. Det är så mycket som händer i mitt liv ändå att jag är nöjd som det är. Bara jag får komma ut och gå, andas in den friska luften och äntligen få njuta av lite kyla.

Jaha. Det var den stillheten. Stördes av grannen, telefonsamtal och ett plingande ljud från mailen. Haha. Jag fortsätter väl att svara då. På återseende mina vänner.

Grönsaksjuice och Multichi. Höstrensning på ingång.

Vid kontakt: josefine.karlek@gmail.com 

Hektiska dagar

Jobb på Ica. Kravall. Möten. Möten. Möten. Telefonsamtal. Jobb på Ica. Skola. Sthlm på 4 timmar. Runt ett-tiden inatt kom jag och Linnea alias Spader dam hem. Ett helt fantastiskt möte med tre personer som verkligen leverar, inspirerar och motiverar. Det var helt fantastiskt och jag ville liksom inte att Torr skulle sluta prata. Nu börjar jag komma in i Eqology och deras varor. Jag börjar också förstå hur jag ska lyckas inom EQ och hur viktiga alla mina kontakter och deras kontakter är. 

Mitt i allt detta har jag en visdomstand som växer rakt in i kinden. Den ska förhoppningsvis bort om en vecka om roten inte ligger för nära nervkanalen! Sne, öm, feber, halsont, ont i örat ja U name it. Allt på min vänstra halva av huvudet. Knaprar Ipren, dricker renade juicer och hoppas på tur. 

Har just gjort en massa matlådor med spagetti & köttfärs och köttbullar på

Min sambos begäran. Vi båda jobbar nu i princip dygnet runt. Härligt :O ;)