Livet är nog för kort för att inte njuta I vardagen. Varför är det alltid så att man talar om helgen? Vi längtar för att kunna göra det o det och när helgen väl är här så är den så fullspäckad så att man glömmer bort att njuta?

Jag vet inte om det bara är vi, som är födda under 90-talet, som har kommit på det där med att stanna upp i vardagsstressen och njuta? Kanske för att var och varannan förlorat en familjemedlem i cancer de senaste åren? För att vi förstår att man kanske inte får uppleva sin pension?
Förpliktelser är bra ibland men inte alltid.
Njut. Stanna upp. För man glömmer lätt bort det i samhället vi lever i idag....